Tråkigt och sorgligt....men samtidigt lite lättnad att äntligen få ett slutgiltigt besked.

Åkte i fredags upp på ett återbesök till kliniken och tråkigt nog.....eller jag visste redan att hon inte var juste.... ändå finns ju alltid den där lilla strimman av hopp så länge ingen sagt det rent ut och jag "vågade" inte longera henne dagen före så jag åkte dit med en klump i magen.
Kände på mig vad beskedet skulle bli ....så som den inbitne rökaren jag är....trots 11 månaders rökstopp så visste jag att jag skulle behöva några cig....så jag inhandlade både godis och cigaretter innan jag åkte.

Mary var fortfarande halt v fram och även halt höger bak där pålagringen finns.....givetvis blev jag jätteledsen när vi kom överens om att nu räcker det.....lyckades lasta själv medan tårarna rann och var ingen bra bilförare.....tur att gamla E4 är lugn och ganska bilfri.....jag grät i några mil på vägen hem....jobbigt och det är väl tur att man aldrig vänjer sig med sådana här besked.

"den där" Mary är lyckligt ovetande och går i sommarhagen och får det hon älskar mest....äpplen i stora lass.

Jag vet i alla fall att jag verkligen gjort allt jag kan och följt alla rekommendationer på rehab så sorgens dag närmar sig med ännu en dag i tårar.

Igår var första uppsuttna skrittdagen efter sista behandlingen som var i vänsterfram....hovled.

Jag hade sällskap av Stina (som är ohyggligt gravid) och Daladis....Mary var snubbligt i fram och knäade flera gånger i bak.
Då skrittade vi bara på vägen där det är plant.

Sen ringde jag försäkringsbolaget för att fråga hur länge man ska fortsätta...så nu får "min" veterinär ringa och diskutera prognosen....det har snart gått ett år och jag tycker inte vi har kommit framåt utan nya problem kommer fram hela tiden.

Idag var hon inte lika konstig men hon är kort och stum i sin skritt..... jag och " den där" vi tuffar på så gott det går.

Sommaren rör sig sakta men säkert mot sitt slut......löven börjar gulna och höstmörkret är här.

Höskullen är nästan full....20 balar hö och 65 balar halm saknas.

För 2 veckor sedan skulle jag iväg på manifestationen i Uppsala för att visa att hästar och ridning är viktig.....det tråkiga var att inte så många tydligen tyckte det .

Men i alla fall så för att hinna med en vända in till stan och sen hem och hämta hundar och bil för att hämta maken när han slutade jobbet ...för att sen plocka upp min syster så att vi kom iväg på kräftskiva.....ja då tänkte jag att longering går snabbast.....

Började med Mary.....och vad ser jag !!!!! hon går inte rent i fram ....jag blev så sur så Daladis slapp och jag släppte ut hästarna igen.

Sen brydde jag mig inte om min orena häst och åkte på semester några dagar till Småland och hälsade på fd grannar.

Det första jag gjorde när vi kom hem var att longera "den där" och inte gick hon rent !
Bara att ringa kliniken och be om en ny tid......suck ....
Fick tid i fredags och jag som bestämt att ....inga fler behandlingar.....hon måste hålla för vanlig ridning i 2 månader......det visar sig att det ...inte.....har med alla övriga problem att göra.....nä.....hon har förmodligen vrickat sig.....
Då var det ju självklart att det blev en liten cortison spruta i hovleden v fram.....
När !!! jag säger bara När ????!!! ska eländet vara över ???

Händer inte så mycket just nu ... värmen har tagit musten ur mig på något vis.

Mary "kör" jag på med.... jag försöker bygga lite muskler och ta bort smärtminnen så gott det går.

Hon är lite "varannandagshäst" ena dagen känns det inget bra alls när jag försöker göra bara vanliga saker...som...trava i form....flytta lite...galoppera lite....då känns det hopplöst .
Nästa gång jag gör vanliga saker känns det helt ok bara lite mer jobb.

Häromdagen skuttade jag lite och det gick ganska bra och Mary verkade tycka det var helt ok......sen satt jag och kollade UPKs hemsida och ser att det är Pay and Jump dagen efter....och vad gör jag !! Jo...efter lite funderande så anmäler jag oss till 60 cm......jag har alltså inte hoppat bana med hinder över 40 cm på 10 år minst ....men vad gör man inte för att variera tillvaron och arbete för sina djur.....
Jag tänkte som så att "den där" behövde få åka trailer och göra något annat än att åka till kliniken och det gör ont .
Lastträningen jag gjorde för ngn vecka sedan verkade ha givit resultat i alla fall. Mary följde med in direkt.

När vi kom fram var Mary först lite stressad men upptäckte snabbt att hon varit där förut .... men aldrig i ridhuset....så jag fick draghjälp in....tack för det....!!
Hon lyssnade inte på mig speciellt mycket så jag gick ut .....eller kröphoppade ut från ridhuset.

Så jag red runt och lät henne koppla av tills det var min tur att komma in på framhoppningen.....först ett stopp...sen...var det inga problem att hoppa fram några språng ...det var varm så jag skrittade sen tills det var dags att gå in på hoppbanan.

Varsågod och rid !!
Travar på i ett raskt tempo och känner hur Mary inte lyssnar på mig i alla fall...nä hon tittar och vill efter "nya" polaren som är på väg ut....så givetvis stannade hon på hindret.
Sen kom vi igång och Mary försökte verkligen ...det blev ett stopp till och något jämfota hopp ... jag hade nog inte vunnit några stilpoäng men 60 cm och smala oxrar var det längelänge sedan jag hoppade.
Klapp på halsen och duktig flicka....

Jag är ju drillad att kliva av direkt så jag ledde Mary till trailern och "klädde" av henne och svampade av lite med kallvatten...
Tittade mig omkring så det fanns ngn människa jag kunde be om hjälp att lasta om det skulle behövas.....men Mary följde glatt med mig och jag kunde sätta för bommen och få upp luckan utan problem...!!!!
Så någon nytta hade vår utflykt i alla fall...!!

Inte ens jag kör något högt tempo i den här värmen.
Har ridit 1 häst om dagen tidigt på morgonen....efter hundpromenaden ner till badet....gick runt byn först men det blev lite för jobbigt för chihuahuan....så det har varit badet och sen hem.

Hästarna står inne fram till kvällen...bromsarna har inte varit snälla mot Marys huvud...sår på läppen och flera sår runt nosen....jag smörjer med mjukgörande och väntar på regn och svalare väder så bromsarna försvinner !!

Åkte till stenbrottet för att svalka både hundar och människor....jag simmade lite och har träningsvärk idag....och nej jag ska inte börja simma för inget badhus har 24 gradit vatten.

Det är varmt !!!! och då har jag givetvis anmält mig till 2 dagars läger.
Daladis hon bara gör hon ....det är som att köra moped ungefär....
Lastning av Daladis är lätt som en plätt...ställ "godishinken" inne på golvet och sen leder jag upp henne på luckan....sen sköter hon resten själv så kan jag i lugn och ro sätta för bommen och stänga luckan....innan jag sätter fast henne.

När trailern ändå satt på bilen så skulle jag vara listig och "bara" få Mary att gå rakt igenom....och det var ju inte så "bara"
Först red jag en stund och hon svarar både framåt och bakåt och fattade även galopp på ridbanan till min stora glädje....sen gick jag över till projekt lastning ....
Fram till luckan upp med frambenen...och sen tog det stopp....backade och gick till framurlastningen ...framfötter på...och sen stopp... Så där går jag mellan fram och bakluckan med bromsar som äter sig mätta på oss båda ....
Jag är svettig och Mary är svettig...och....nej !!!! jag tänker inte gå där visar "den där" bestämt.

Då inser jag att jag får nog lov att bli lite förbannad ...så jag börjar "styra" henne med spö....bakåt-höger-vänster och fram...lite längre upp på luckan ! Lite godis...och var vänlig och backa ner.
Så höll jag på ett tag.....och då var vi väldigt svettiga båda två....funderade ett tag på att ropa på maken....men "så fan heller" NU ska hon ge sig !!!!

Till slut så.....gick hon in....godis och klapp på halsen och varsågod nu går vi ut igen.

Idag då tog jag med lite annat "godis".....och förberedde mig på lite maktkamp..... JAAAA !!!! Mary bara följde med in....fick godis och vi gick ut...och gjorde samma sak en gång till..
Å så glad jag kände mig !!!!!

Sommaren ska fortsätta och SMHI har gått ut med varning.....OJ vad vi kommer att äta mycket sallad

Hon är så rolig Daladis för hon är verkligen en skvallerbytta !

När Mary var konvalescent och hästarna fick gå på ridbanan .....helt plötsligt börjar Daladis gnägga ....då har Zingo gått in i hagen bredvid....tar tillbaka "herrn" ...Daladis gnäggar...då är han där igen....så då släpper jag över "tanterna" i den hagen ist....rätt som det är....då gnäggar Daladis igen....ja men då har dumskallen gått tillbaka till ridbanan.
Så då ledsnade jag och alla fick gå....på ridbanan och i hagen !

Sen var det lugnt någon dag....så gnäggar Daladis ...jo då....Zingo är utanför och står och äter hö för maten är slut i hagen....plockar tillbaka "den gamle" och vips var han ute igen och Daladis skvallrar !
En extra tråd så var problemet löst.

I morse hör jag hur "mamman" gnäggar och går till hagen för att kolla....mycket riktigt....Zingo har gått under avspärrningen jag gjort där grannarna förra året grävde för sitt avlopp....marken behöver packas ihop och återhämta sig....

Summa summarum....Gnäggar "mamma" Daladis....då är det inte som det ska vara i hagen.

Det drar ihop sig för WE lägret....det ska bli jätteroligt !
Jag hade ju en liten förhoppning om att låta Mary gå 1 av dagarna......men nä....det är nog lite för optimistiskt.

Jag får vara nöjd med att på 4 ridturer så har jag inte blivit provocerad av damen.
Igår longerade jag....och jag är ju ganska nojjig och ser ...iaf tror att jag ser....ojämnheter som inte finns.....så jag la ut filmen på fb.....och mina kamrater gillar.....och ingen har sagt.....men hon är ju halt !!!!
Så jag är nöjd med det.

Idag red jag lite på banan....och direkt blir "den där" stressad.....men att vara lugn och sitta still, det är något jag är bra på.....
Lite cavaletti i skritt.....lite gå undan för skänkeln....och trav i friskt tempo....sen gick jag till ängen och fattade galopp.... både höger och vänster lätt som en plätt.

Klapp på halsen och tack för idag !!!!