Emellanåt blir man påmind om hästars kraft och snabbhet....på den hårda vägen.

Jag tar ju alltid hästarna samtidigt ....Zingo bredvid mig och Grace på släptåg....å det har ju gått bra.

Igår morse där i kolsvarta mörkret åkte jag i backen....Zingo småtravar som vanligt på min vänstra sida när "lilla grå" blir rädd för någonting....kommer med fart på min högra sida...ja hon gick ju snett bakom med ganska långt grimskaft....Zingo blir också rädd så tillsammans rycker dom omkull mig....så där ligger jag och som tur är så springer båda in i hagen.

Inga större skador mer än en stel och öm högersida av käke och nacke och en öm höft.....
Klantigt av mig som "glömt" en del av mitt säkerhetstänk.....och jag får skylla mig själv ...så i morse la jag ut höet.....hämtade Grace och sen Zingo....vadå hur jobbigt är det att gå 20 m 2 ggr och tänka säkert.

Önskar er alla en trevlig advent