Undrar hur det kommer att bli med Working Equtation och "den där" Mary ?????

Just nu känns WE ohyggligt långt bort..... OM.... Mary skulle få en estnisk knäpp och börja lyssna som en normal häst ?..... Då finns ju problemet bett i munnen kvar.

Mary gör faktiskt ganska ofta det jag vill och skuttar dessutom glatt över dom små hindren..... coolare i humöret och har inte tokbrunstat sen jag började med Munkpeppar .... så jag hoppas det fortsätter.

Jag har ju ingen Hackamore vana.
Mary hon går och spjärnar och tjafsar mot ett bett som inte finns.....mest i högervarv och jag försöker lära mig Hackamoretekniken.....mycket ben och säte har jag förstått och känt....vi har vintern på oss.....

I nuläget är "den där" en utmärkt skogsmullehäst......tråkigt nog är inte enbart skogspromenader min melodi och kommer aldrig att bli heller..... Så jag fortsätter hoppas på den estniska knäppen som gör att Mary och jag kommer på något mer samma våglängd

Athos
Gay Fox
Julia

När jag började rida på Eke var vi inte så många människor och hästar   

Dom flesta av oss tog bussen eller cyklade inte för att våra föräldrar inte hade bilar utan för att det var självklart att vi transporterade oss själva......och det resulterade ju i att vi hade roligt ihop både i bussen och under den korta promenaden .....ja promenerade gjorde vi efter att vi givetvvis varit in i den lilla lanthanden som var placerad vid vägen.   klubbor var stadiga inköp.

I stallet fanns ....om jag börjar bortifrån.....ja ni som varit där kommer att förstå var jag menar  

Längst in där vi sen hade foderkammare ...där stog Vidoque och Dominick.... 1 och 2 år gamla.

På andra sidan....där ridhusdörren var.....där stog Athos....ett litet russ som hette Jompis 2 år (som jag körde in och han blev faktiskt såld till en tjej som körde ponnytrav)  i samma box stog Pepito 1 år som Grace var mamma tilll och en inackordering som var 1 år och jag har för mig han hette Fakir.

Nu går vi in i stallet som alltid blev kallat "stora" stallet......till vänster står Zenita  Trouble  Faysing  Rustibuss och sist Anisette.

På höger sida står Grace  Julia och sist den lilla Gay Fox.

Där har vi början på 

det som sen blev .....en av Uppsalas största ungdomsgårdar.

Mitt liv på ridskolan har ju format mig och många andra till dom vi är idag.....för mig är det bara positivt.....visst vi fick jobba hårt och det fann även då både mobbing och hiehierarki..

Men OJ vad jag lärde mig......och sååååå många roliga minnen.......

Alla termosar med choklad som jag har släpat på.....alla olika ideer för att inte frysa om tårna.....trästigbyglar och raggsockor utanpå stövlarna var några av ideerna.......men som jag kommer ihåg.....så frös jag i alla fall.

Vintertid när man fick leta efter isfria ytor för att kunna ha lektioner...lektioner var det bara på lördagar 2 timmar tror jag det var.......jag har haft lektion både i bersån...hopphagen.....stora sommarhagen och borta i älgskogen   

Hoppträning i och genom vatten tidigt på våren i sommarhagen....

Lucia ritterna till Gamla Uppsala ålderdomshem....och glöggen (som var kokad) som vi fick efteråt   

Julaftonsmorgonen när alla kom ut och vi mockade stallet som luktade av granris och julpyntet lyste upp....sen red vi ut tillsammans......och när vi ridit klart så stog föräldrarna där och väntade för att vi skulle hinna hem till

julmorgonprogrammet på TVn

Alla människor jag fått möta !! En del har jag kontakt med än idag och många har passerat men ändå lämnat något litet minne   

..

Min första tävling var vid Akademistallet på den fina duktiga B ponnyn Julia och det resulterade i en 3:dje plats.
Jag var 14 år och då fanns inte 13 års regeln på B ponny.

Segrade gjorde fjordingen Eliza...hon tävlade en hel del och var jätteduktig !
2:à var stallkompisen Rustibuss och 4:à kom ponnyn Elit.

På den tiden fanns det chaufförer med egna lastbilar som hade extrajobb med att hyra ut sig och bilen och köra hästfolk på tävlingar.
Vi hade 2 olika som vi kunde ringa till och boka ....en stor bil där det gick in 6 ponnyer ...sen så hade vi en till att hyra och i den åkte 3 baklänges och 2 på tvären längst ut.

Vi åkte alltid flera stycken med i bilen...  .vi sjöng och hade det allmänt trevligt på både korta resor och runt om i Sverige.

Idag har alla sin egen trailer och som ponnyryttare får man alltid umgås och få hjälp av föräldrar....på min tid var det inte många föräldrar som åkte med utan vi fick lov att hjälpa varandra.....och ställa in hästen i transporten mellan klasserna var inte att tänka på.....nä....det var till att stå och gå med ponnyn.

Min tävlingskarriär började alltså med lånad ridjacka och stövlar....samtransport i lastbil på en underbar lektionsponny......   

I lördagsmorse fick jag ju ingen tidning pga att det var röd dag så jag gick ut ganska tidigt för att rida.....ja det gäller ju att hålla igång så rökvanorna bryts....det går verkligen förvånansvärt väldigt bra att inte röka.

Mary vill alltid komma in så henne tog jag först för hon kommer alltid till grinden när jag kommer.
Jag vet inte om det är inbillning eller psykologiskt ....men jag tycker "den där" är coolare på något vis och mer avslappnad i kroppen när jag gör i ordning henne....är det Munkpepparen tro som gör sitt jobb.

I väntan på att en kompis skulle komma och låna min trailer så började jag på ridbanan...och det dröjde innan hon kom så när kompisen kommit iväg efter lite hjälp att koppla på så började jag snegla lite på hindren....travade över bommar och Mary bjöd verkligen framåt så jag styrde henne mot telefonstolparna....och hon tittade bara till och hoppade glatt...hm...Mary har hittills alltid stannat minst 1 gärna 2 och 3 gånger när jag försökt hoppa henne.

Glad i hågen så utmanade jag ödet och red på igen från båda hållen...jooo då hon hoppade.... Då red jag på löshoppningshindret ...jag petade ner bakre bommen... Mary bjöd ärligt !!! Jag hoppade ett par gånger till och avslutade med att hoppa en liten bana.
Lite annorlunda att rida med bara hackamore men Mary är nöjd så jag får gilla läget.

Stor lycka och klapp på halsen ?

Jag var 13 år när jag började på Eke Ponnystall....då hade jag ridit på Lurbo sen jag var 8 - 9 år.

Att jag och min allra bästa vän och den som jag känt och umgåtts med sen jag var 3 år kom ut till Eke var via en annan kompis som hyrde häst där.

Som alltid...? var det jag som fick ringa och fråga om vi också kunde få hyra varsin ponny..... och tänk det var så det började....

Jag fick hyra en C ponny med namnet Trouble... han var korsning welsh - arab..... Pigg och snäll....

Idag har jag bytt ut den stickade mössan mot en godkänd hjälm och gummistövlarna mot skor eller stövlar med klack och ibland stålhätta ?

Regn sol och blåst....ja ...det är väl höst det.

Lill tjejen har varit här några dagar ,Mary har fått ställa upp igen.
Det är ju märkligt att "den där" tycker livet är alldeles utmärkt när hon får gå i svansen på Daladis med en lätt kort människa på ryggen som inte kräver mer än att hon ska skritta - trava och stanna när människan ber om det.

Mary har fått prova på ridskolelivet innan jag köpte henne.....å se då fungerade hon inte alls och var inte ett dugg med på noterna att gå i rumpan på någon annan ....antingen utnyttjade hon sin styrka och sprang omkring och gick inte att stanna....eller så rörde hon sig inte alls.

Vi löshoppade alla 3 en dag ... Zingo först...tyvärr glömde vi att ta kort... han har ju gjort det förut så efter ett par dåliga språng kom han på att han måste ha ordentligt tempo ...å se då !! blev det fina språng.

Sen var det Daladis tur...efter lite jagande för att få henne att hoppa och inte kliva genom hindret så blev jag nöjd...och jag tror hon tyckte det var lite roligt.

Sist var det Mary...hon började givetvis med stopp och jag fick "skrämma" henne lite med pisken...då menar jag inte att slå ... Jag hade lågt och enkelt först ....men kunde eftersom både höja och länga...Mary hade nog lite roligt för det var svansen upp och fjädrande uppvisande trav efter varje språng.

Duktiga hästar och bra med småflickor som börjar bli stora och kan hjälpa till.

Fick en ingivelse att försöka titta i munnen på Mary....och mycket riktigt kände jag sår i kinden så då åkte hackamoret på igen....så jag red ut bettlöst på en förhållandevis nöjd Mary.
Pigg ...ja....men inte otäck och inget springa bakåt och kasta huvudet hejdlöst in i trädstammarna.

Så när jag kom hem tog jag kontakt med min kamrat veterinären så hon ordnade en tid att SLU kom ut igår.

Å det var ju intressant....egentligen inga vassa tänder....men sår i kinderna så nu blir det att rida med bara hackamore ett tag.
Sen när hon ändå var drogad kollade dom så att det inte fanns några konstigheter med livmoder och äggstockar....med tanke på hennes rejäla brunstperioder...allt kändes bra förutom att ingen av de 2 veterinärerna lyckades "hitta" den högra äggledaren...ett litet frågetecken där blev det ju.

Att jag har rätt pass till rätt häst kollades också när chipläsaren ändå var med..

Fortsättning följer om "den där" Mary...vet inte om jag ska kalla det novell eller drama...